Sitter och väntar på att vårat flyg ska gå, eller på att det i alla fall ska bli tid att checka in, då jag får syn på en riktigt kändis! Kjell Bergkvist i egen hög person! Han promenerade förbi mig på bara två meters avstånd (ja, jag har tråkigt och lite att skriva om (eller egentligen inte lite att skriva om, bara väldigt tråkigt och kändisar är alltid kul!)).
Flygresan hem har hur som helst gått bra, det vi har hunnit med än så länge i alla fall. Om man räknar det som bra att ha kramp i ungefär hela kroppen och tillslut lyckas somna framåtlutad mot Emanuels knä i ett riktigt skönt läge (trodde jag). Sen vaknade jag upp med bryten rygg (trodde jag) och amputerat ben (trodde jag). Det visade sig att både benet och ryggen(!) hade domnat bort. Att skaka liv i en kropp i ett flygplan är det det roligaste, eller lättaste för den delen heller.
Väl på Arlanda, med alla kroppssdelar i behåll skulle vi hitta en skön sovplats. Rest&Fly är ett väldigt bra och billigt alternativ så vi försökte fråga oss fram dit (vilket inte är det lättaste kl 01.00 på natten, det kryllar inte precis av personal här då) så visade det sig att det var fullt. Nedrans otur. Tillbaka till dyra hotellet vi nyss passerade, frågan var då ifall en säng var värt 1590 kr? Nej. En soffa är gratis. Våran sköna sovplats blev Wayne's Coffies soffa. Jag sov inte mycket i natt. Det berodde dock inte på att soffan var oskön, tvärtom. den var förvånansvärt behaglig. Men jag frös som en gris! Stänger Arlanda av alla värme nattetid?
Nåja, dags att skaka liv i Emanuel och gå och checka in!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar