Jag ska alldelens strax sätta mig i bilen för att fara till Felicia och agera barnvakt, får se hur det kommer gå... Huset rivet och Fille och jag gråter i kapp? Nej förhoppningsvis inte. Jag tror det kommer gå mycket bra, man ska ju hoppas på det positiva!
Dessutom har jag med mig Emanuel så i värsta fall lämnar jag Fille till han och tar en promenad, ensam! Haha, nä skämt å sido, nu är det dags att bege sig.
Felicia i sommras.Här var vi riktigt bra vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar