När jag sålde henne hade jag turen att hon hamnade bland underbara människor där hon hade det riktigt bra i många år. Familjen hon hamnade i efter dom var tyvärr inte riktigt lika fina. Nu är hon skadad och ska eventuellt bli utdömd ifall hon inte kommer hålla för ridning igen. Visst, hon kanske skulle hålla för promenadridning men det skulle inte vara någon bra ide. Tea skulle förgås av olycka om hon inte fick springa, hoppa och busa. Att endast få skritta i skogen skulle hon bli galen av, det vore ännu värre.
Snart är Tea tillbaka i Umeå där hennes öde ska avgöras. Blir det så att hon blir utdömd kommer hon i alla fall få ta sina sista andetag hos em familj som älskar henne och kommer göra allt för att hon ska ha det så bra som möjligt, vilket hon också kommer få.
Jag kommer aldrig att glömma denna ponny, denna underbara vän som varit min stöttepelare i så många år.
Älskade vänCharente och jag, innan en LA i Vännes för många, många år sen
4 kommentarer:
Så fina och så kloka ord.
Hellre släpper man dem fria än att låta dem gå och vara understimulerade vilket de inte mår bra av. Jag förstår hur du känner dig. Och, verkligen jättefin ponny det där :) Har inte sett bild på henne förr.
Ha det bra vännen. Jag sänder dig ett par kramar även idag :)
/Nina
Ja jag känner också så, hon skulle verkligen inte trivas att bara gå omkring i en hage och göra typ ingenting. Hon behöver massor av rörelse och träning för att trivas. Men, det är inte helt slutgilrigt ännu. Hon ska upp till sin gamla familj i umeå för ännu en bedömning så vi får hålla tummarna!
Precis. Det GÖR ont att insé det, men det är egoistiskt att låta djuret vara kvar för att man själv ska må bra. Djurens hälsa och välmående måste ju alltid komma först även fast det inte är det lättaste alla gånger. Och. Man får vara ledsen, känna att det är tungt osv. Hon var ju ändå din bästa vän.
Jag håller tummar med dig, och hoppas massor!
:-( nääää, fy vad tråkigt! :(
Skicka en kommentar